Such a gnarley weekend!

Helgens bravader började med välgörenhetskonsert och slutade med sparris och bacon.

I fredagskväll begav vi oss ner till Sharkeez (sportbar, restaurang, klubb) för att dricka oerhört billiga margaritas och äta nachos. Malin P, Frida, Richard, Malin, Johanna och jag. Färden gick sedan vidare till Muddy Waters - ett cafe och barhak - dit vi skulle för att lyssna till Kyran och hans band. Men trummisen var sjuk så det blev ingen spelning för deras del. Vi hängde istället runt i den lilla bohemiska lokalen, drack öl och snackade med sköna surfdudes. Det lilla inträdet var nämligen ämnat att gå till en lokal surfklubb som tillverkar brädor. Det bästa var ändå att baren hade två katter. Gissa vart man hittade mig halva kvällen. Svar: hos katterna. Jag fick klappa, klia och gosa. Nöjd - oerhört nöjd.

På lördag förmiddag kom Malin och Johannas klasskamrat Cameron och hämtade oss. Vi skulle få spendera lördagen och söndagen i hennes föräldrarhem i Ojai, österut från Santa Barbara.

Helgen visade sig bli helt underbar:

Cameron tog oss först runt på lite sightseeing i den vackra naturen. Sjöar och brandhärjade område. Soooom vi längtat efter en liten
tripp med bil. ...obs. klicka på bilderna för att se dem större.

Väl framme i Ojai entrade vi porten till tomten och kom till paradiset.
Ett av de mysigaste hus jag varit i på mycket länge. Emelie och Johanna fick ett rum och Malin och jag ett. Stora sängar, prassliga täcken och anslutna badrum. Najs.

Rundvandring i trädgården. Poolen fick sig ett besök. Spa-feeling.

På kvällen bjöd hennes föräldrar på mat. Svärdfisk, bifftomater, örtsås, ris och vitt vin. Åhh, vad gott. Vi hade bakat en kladdkaka som vi serverade till efterrätt. Mkt uppskattat :)

Rick, Jennifer och Cameron Ridgeway

Vi fick se på TV!!!! Älskade Steve-teve. Det blev en ganska trött romantisk komedi, men nöjda som få ändå. Och Malin och jag hittade fin kvällslektyr. Jag fick lära mig att hajar föder sina ungar levande..... däggdjur i smyg?

Sen nattade jag Zoey i hennes korg innan jag lade mig för att sova.

Zoey & Sophie

Dagen efter blev det frukost nere på ett café i stan/byn.
Ekologiskt fullt ut.


Dagen bjöd på vackra vyer, natur och Farmers market.

Rolig hatt (!?) och sparris-inköp.

Väl hemma i huset igen blev det poolhäng och
inspektion av resten av tomten.

De har en boulbana.

Mitt bästa tagna foto hittills!!!

Granatäpple, örtgård och limeträd.

Basketplan och klättervägg. Camerons pappa är fd
klätterinstruktör och har lovat oss lite privatlektioner. Eh ja, tack!


Finaste Cameron!

Finaste flickorna!
Tack för en underbar helg. Gnarley it was!

Konst på kroppen

Det blev en.... nä, vänta två tatueringar.
Har ju funderat på det i några år och nu var stunden kommen.
Blev oerhört nöjd med mina fåglar!

Tatuering nr 2 är lätt att dölja :)

Malin uthärdade smärtan på foten. Hon var mkt duktig :)

Sen blev det även dags för hennes handled.
Skorpionens tecken.

Allt firades med ett besök på Yogurtland.

Myndigt bus

Nu ska Malin och jag ner till stan och göra något som är lite småbusigt.
Vi är lite nervösa.
Avslöjandet om vad kommer senare idag (eller i natt svensk tid).

Hej då

Konst

Kreationerna och tålamod på högsta nivå:
http://www.youtube.com/watch?v=uad17d5hR5s

Blir allt lite arg för att jag inte kan publicera you tube klipp på min blogg. Ni får helt enkelt gå klippa och klistra in er dit istället.

Knak och brak...

... det var just så det lät i mig idag när jag fick besöka en privat kiropraktorklinik stan. Hur gammal är jag kan man ju fråga? Jo, 25 år och har redan upplevt 1,5 ryggskott.

Detta var dock inte något ryggskott. Jag "bara" vrickade till min redan vrickade rygg och blev nån millimeter kortare när vi spelade volleyboll i helgen.
Iaf.
In på klinken kom jag och fick såklart fylla i alla möjliga papper på att jag har sjukhusförsäkring mm. Damen som tog emot mig och visade in mig till vänt- och omklädningsrummet pratade konstant i falsett och hade mungiporna uppe vid öronen. Sånt blir jag nästan lite misstänksam mot. Hon gav mig även denna snygga outfit.

I USA har man tydligen dessa dräcker/förkläde/kroppsdöljare när man besöker läkaren. Luftigt. Men fantastiskt fult.
Väl inne hos doctor D.L Kemp fick jag sitter ner och vänta en stund innan han själv skulle träda in. Hans undersökningsrum var besmyckat med diverse diplom, utmärkelser och framförallt otalig bilder på hans barn, deras handavtryck, kalendrar med dem mm. allt detta tillsammans med spa-musik som varsamt ljöd i bakgrunden. Man kan ju säga att stället andades Dr. Phil.
När Dr Kemp kom in gick han igenom hela min medicinska bakgrund gällande skador, infektioner etc. för att sedan koppla in en maskin till mina ryggmuskler. Hmm.
Men det var faktiskt ganska behagligt. Mina ryggmuskler tar nämligen väldigt mkt stryk då jag har råkat vricka till mina ryggkotor. Man kan säga att musklerna tar över jobbet med att hålla mig i ett upprätthållet läge, därav är de utarbetade. Och ska man göra en justering av ryggen måste muskelna vara avslappnade.
Så jag fick helt enkelt elstötar in i mina ryggmuskler så att de skulle spännas, slappna av och stretchas. Därefter väntade en lång massage i samband med diverse prat om Sverige och USA. Dr Kemp kör fler stycken Volvobilar, har inte varit utanför USAs gränser och är tredje generationens kiropraktor i familjen.

Sen var det dags för knak och brak. Han frågade om jag ville bli justerad via en maskin eller om det gick bra med "hands on", dvs att han knakade mig. Jag blev lite ställt. Inte fan (ursäkta) låter jag en maskin dra ut mina ryggkotor - jisses vad läskigt. Nä, det räcker med att det är en människa som ska hitta rätt vinkel och trycka till på rätt ställe.
Och herregötapetter vad jag knakade i mig! Men vilken lättnad sen.
Visserligen bränner det fortfarande i mucklerna och jag måste göra ett återbesök nästa vecka för att kontrollera så att allting är som det ska, men, men, så får det ju bli.

Besöket kostade utan försäkringen $210 dvs 1500kr! Men i och med att jag har försäkring fick jag betala $30 (210kr) som en besökskostnad och förhoppningsvis kan jag få tillbaka den utgiften av skolan.

Nu ska jag lägga mig och plugga till ett prov jag har i kväll. Återkommer förhoppningsvis mkt snart.

ps. och skriv gääärna mail till mig. jag kan inte se hur många besökare jag har + att kommentera här kräver ett inloggningskonto (störigt), dvs många struntar i att kommentera. vill så gärna veta vilka som läser mig blogg :) maila till: camillaelofsson84@hotmail.com. ds

Söndagsmys med pannkakor och tand-fe.

Hej hej hallå.

Nu är klockan 3pm och vi ska snart lämna lyan för att åka ca 40 min till en godisaffär.
Vi kan även kallas målinriktade.

Igår hade vi kul-kul. Vi var på IV (Isla Vista) och kollade på Kyran när han framträdde med sitt band på en husfest. Jädra drag.

Kyran.

Trumpetaren.
Kyran's bror, Michael.

Beer-cage och skor på heltäckningsmatta. Jag lärde mig en dans av några mexikanare. Sailor-dance eller nåt. Den ska jag dansa när jag går ut på diskotek hemma i Sverige.

Imorse hade jag och fröken Magnusson förberett igen. Hon hade köpte blueberry-pannkakssmet och jag melon. Mumma.


Men även om vi kanske förtär en del socker här så kommer ändå inte tandtrollen besöka min mun. Det ser fröken Magnusson till. Hon e allt bra hon :)

Vernissage och rockband

Malin och jag svepte in på filmvisningen av Milton Glazer igår eftermiddag 5pm. Vi fick varsin fin pin att sätta på linnet och sedan var det bara att inta appetizerbordet. Mozzarella, tomat, parmaskinka, oliver, tortillachips, salsa, melon, jordgubbar.... Mmm. Lite vin på det oxå.
Sen gick vi runt där och studerade konsten som figurerade på salens väggar. Färgglad akvarell i kombination med vanlig färgpenna, av Adrienne Allebe. Mkt fint resultat.

Malin o jag på damerna. Fin toalett.

Dokumentären visade sig även den vara intressant. Tala om att den mannen haft med en finger i många grafiska projekt och lösningar. Han föddes 1929 (såg inte ut att vara en dag över 70år) och har fortfarande kvar sitt lilla kontor inne i NY city, precis samma kontor som han haft sedan mitten på 60-talet. Ett stökigt kontor där alla satt tätt intill varann och där en högljudd skolgård gjorde sig hörd vid vissa tillfällen under dagen. Han älskade det. Vill inte ändra ngt, så hade han alltid trivts och så trivdes han fortfarande. (som sagt, han är mannen son ligger bakom kampanjen I NY och ett mkt känt skivomslag till Bob Dylan)

Vi begav oss därefter till Sharkeez (bar) där Johanna, Emelie, Malin P och hennes roommate Frida, satt och drack öl och margaritas. Efter en stund dök även Malin P's kursare Richard och Kyran upp. Lite snickeli-snack och en inbokad beachvolleyboll match, och sedan bar det av mot Velvet Jones - en rockbar med liveband.



Kyran's gamla highschool kompisar spelade och det var allmänt collegeröjigt:

Kyran och Malin diggar för fullt.

Malin P gjorde tester på folk. Hur nära kan man egentligen
stå en okänd människa innan det bli obehagligt.

Nu ska jag gå och handla. I eftermiddag väntar som sagt beach volleyboll och sen får vi se vart vindarena där oss.

Photoshop art

Igår skulle vi göra en påhittad poster till ett påhittat event som uppgift i Photoshop-kursen. Jag gick igång på en av mina önskningar. För gör man det så kanske önskan slår in...

Blev mycket nöjd med min skapelse. Iaf med att jag lyckades få till det så att micken smälte bra in i bilden och att publiken i nederkant blev ett med min "render - clouds" :) Min typografiska förmåga har inte kickat in än, så texten brydde jag mig inte överdrivet mkt om.

Nu väntar min konstkurs, hem och käka, ner till stan för att besöka eventet om den grafiska formgivaren Milton Glaser och sedan förhoppningsvis till en klubb för att se Malin P's klasskompis lira i ett band.

Var är min Sanna?

Både jag och Malin behöver vår frisör här just nu. Ett tecken på att det är dags att klippa mig är att jag konstant sätter upp håret - vilket händer hela tiden just nu.

I min konstkurs går det en tjej som har världens finaste frisyr. Hon påminner lite om hon som spelade Anna i OC för en del år sen....

.... fast hon i min konstkurs (tror hon heter Madison) är mindre sminkad och har blå ögon.
Jag har funderat på en liknande frilla.
Eller kanske något i stil med dessa nedan:

Dock känns det löjligt viktigt att ni tänker bort övriga associationer till de två personerna jag just publicerat. Frisyrerna är det vi tittar på, frisyrerna.

Men isf behåller jag min egen hårfärg och kör endast på klippet.
Vad sägs? Give me feedback. Kanske feedback från min frisör i egen hög person? :)

(camillaelofsson84@hotmail.com)

Personal Foul & Backstage

Då sitter jag här i igen i min säng med lite kaffe, beredd att börja blogga - när jag egentligen borde plugga Typography. Men, men. Vi har haft en ganska händelserik helg så jag måste ju bara rapportera.

Lördagens dag bestod av en visit i mataffären Albertsons. Hem och simma några motionslängder i poolen. Duscha. Äta kyckling- & currygryta med ris. Rita. Dricka vin och göra hopp framför Malins kamera (se hennes blogg :).
Efter det drog vi oss ner mot SBCC's Football Court. Emelie (som ju är med i friidrottslaget) skulle volontärjobba i cafeterian under matchen så vi tänkte hälsa på henne och kolla in sporten.


Men vi fattade ingenting.
Vi är ju med så långt att vi vet att målet för lagen är att ta sig förbi motståndarna och göra TouchDown på andra sidan planen.
Men vilken tiiiiiid det tog.
De kom ingenstans och matchen bjöd på avbrott efter avbrott. Tror att de hann röra sig i ca 10 sek innan visselpipan ljöd och något hade "hänt". Och allt kommentatorn kunde snacka om var Personal Foul.
Jaja, ni får se själva här nedan. Målet för oss är iaf att fatta alla regler och kunna heja (på riktigt) i slutet av terminen.



Roligast var att kolla in Chearleaders tjejerna. Jävlar vilka viga donnor. Pyramider och formationer som man bara kunde drömma om att få till.



Väl hemma igen blev det lite Corona med lime (vi älskar denna dryck), musikka och planering av kvällen. När rödvinet korkats upp hade vi kommit fram till att det blev utgång downtown istället för fest på IV (Isla Vista "studentbostäder").
Johanna som hade varit på West Beach Festival (en reggaefestival som arrangerades nere vid stranden denna helgen) kom hem tillsammans med hennes kursare Malin (petersson) och vår lilla förfest drog igång. Malin P plockade fram ett amerikanskt snus hon funnit i en butik. Meeed bruksanvisning på burkens baksida. Haha.



Sen bar det av med taxin. Planerna var att gå till ett ställe dit även Emelie skulle kunna komma in, men snopet nog visade sig detta bara gälla två kvällar i veckan och såklart inte denna kväll.... Emelie fick hoppa in i en taxi och åka hem igen och tillsammans kom vi fram till att hon skulle få sin revansch på onsdag!

Vi andra strosade bort mot en klubb som heter Wildcats. Men innan dess kom vi förbi en rolig Halloween-affär. Hit kommer vi gå för att införskaffa våra dräkter. Men denna kväll blev inhandling av varsitt armband och en hel del provande av fula accessoarer.


Väl inne på Wildcats blev det tequila och dans, dans, dans. Här var musiken bättre än på klubben Tonic. House och electro. Finers.


Söndagen var seg till att börja med. Men frukosten fin. Malin och jag hade förberett. Hon gjorde pannkakor och jag varma mackor i ugn. Till det drack vi mini 7up's (240ml). Göttit.
Jag hade en del att få klart med till min konstkurs, så jag la mig på heltäckningsmattan för att rita. Malin gick till poolen, Johanna drog till stan och pluggade med Malin P och Emelie blev uttråkad och gick ner till stranden för att kolla in West Beach Festival och besöka Victoria Sercret.
Efter att ha mottagit ett samtal från Emelie om att det var massa konstnärer som ställde ut sina tavlor nere vid piren, bestämde jag mig för att oxå vandra ner och kolla läget. Planerna var att kolla in konsten och sedan lägga mig på stranden med mitt sketchblock och kreera lite.

Så blev det inte....

Istället hamnade jag backstage på festivalen med en local snubbe som hette Cameron.

Jag kom gående på strandpromenaden när han helt plötsligt kom fram till mig och frågade om jag vill komma backstage och se på reggaebandet Iration.
Varför inte.
In och förbi tre vaktkontroller. Cameron försökte fixa en backstagearmband till mig genom att förklara (läs ljuga) för några vakter att jag var där för att rita/måla av bandet... haha, iofs höll jag ju i en sketchbok. Men den gubben gick inte.
Men in kom jag.
Parasoller, rastaflätor, pumpade överkroppar och skinnfåtöljer i sanden.
Jag ställde mig på en högtalare bakom scenen och diggade reggae till dofterna av..... av rök. Söt rök som inte är fullt så vanlig vid offentliga tillställningar i Sverige. Vakten som stod vid scenentrappan sa att han antagligen skulle kunna bli hög vara av att stå där under några timmar.
Haha, det var ju inte riktigt detta jag hade tänkt mig göra när jag gick ner till stranden.

Väl utanför igen, gick jag och la mig vid festivalens ingång, tittade på folk, ritade och rycktes med av musiken.



Efter ca 1 timme var både Emelie och Malin anslutna och vi köpte festivalarmband för 10 dolla styck (kostade egentligen 50 dollar).


In på Rustys Pizza för en fettig sak, sedan bar det iväg för att entra området - från andra sidan scenen.


Johanna anslöt även hon och råkade få en gratis biljett av några snubbar utanför. Wunderbar!
Festivalen kändes som en blandning av Full Moon Party och Hultsfred. Barfota i sanden, neonljus, reggae, house, matos, tält och smuts.


Efter en skönt gungande konsert med bandet Slightly Stoopid och passiv rökning (!), som medförde en mättnad och ett illamående, så tänkte vi dra hem.
Men väl påväg ut märkte jag och Emelie att det var electrohouse musik i det lilla tältet. Och detta blev resultatet:






Så jädra gött ös!


Väl hemma var fötterna precis sådär fina som festivalfötter ska vara...


...och kroppen sådär mör som den ska vara efter en rolig helg.
Jag skypade med min pöjk i Kina som berättade om en båtfärd i Hong Kongs övärld och beklagde sig över att behöva blogg.... Jag fattade inte vad han menade. Blogg is the shit :)
Fin var han iaf i sitt basketlinne.