Söndag = segdag

Söndagkväll. Malin i fåtöljen med en vampyrbok och ett choklad, Emelie vid datorn letandes efter uppdateringar inom friidrottsvärlden; ätandes sex mackor med marmelad, Johanna på Albertssons mataffär letandes efter lite efterlängtad bakis-tugg, och jag mätt som en plätt sittandes på golvet med datorn i knäet och Lonely Planet boken om California bredvid mig.

Igår var det fest. Vi hade sammanslutning vid poolen med Jenny, Malin, Matilda och Sofie från appartment 123 och tre av deras killkompisar Fredrik (markaryd), Petter (karlskrona) och Oskar (ystad). Mkt trevligt. Musika, Musika. Lite Roxanne med The Police, lite Don't Stop Me Now med Queen och lite trinkeli trink och sen bar det av mot nattklubben Tonic.
Hip Hop, R´n´B och lite reggae. Men med en stark drink kan man dansa till vad som helst.

En sjuk sak hände. Malin och jag kommer gående från dansgolvet för att leta efter Johanna som varit på vift ett tag. Plötsligt är det två killar som petar på oss och undrar om vi är svenskor och om vi är av med en av våra vänner.....
"Ehh... Ja, hur vet ni det?"
"Har hon piercing i läppen" säger dem.
"Ehh, ja, hur vet ni det" säger vi.
"Man kan se att ni är svenskar".
Seriöst. Malin och jag.
Jag har brunt hår & bruna ögon, och Malin har rött hår och grå, gröna, blå ögon. Vi ser definitivt INTE ut som svenskar om man jämför med många andra här som hjälper till att hålla det hyper-svenska utseendet aktuellt; platinablont hår och blå ögon.
"Hur?"
"På era väskor"
"På våra väskor?!?!????"
När vi sedan tar oss en titt runt i lokalen fattar vi.
ALLA utom vi har väskor med kort axelrem hängandes på ena axeln, medan vi (även inkluderat Karlstadtjejerna) har väskor med lång axelrem hängandes snett över axeln ner till höften.
Grym observation, grabbar!

Malin, Matilda och Malin

Johanna och Dylan, looking goood.

Petter, Fredrik och Oskar

Efter Tonic blev det efterfest hos de tre svenska killarna. Lite air-hockey och snack sen gjorde sig sömnen hörd.

Gruppfoto innan efterfesten. Han till höger passerade oss medan kameran klickade inför tagning. Han ville inte vara ivägen så vi tyckte att han istället kunde vara med. Nick hette han. Trevlig prick.

Väl hemma hade vi en fått en oval gryta istället för en rund. Malin är skyldig, fråga henne :) :)